Jag kom på
att jag varit så nära dig att jag kunnat känna pulsen bakom ditt öra
Och under en kort stund
Kanske bara en stund
Vilade din hand på min nacke
Jag kom på
att jag krupit ihop i din famn i ett ljusårsögonblick
Att jag vandrat dessa gator i sällskap med min skugga
och nu med din
Och när din doft slår emot mig med alla dessa minnen
Då vill mina ögon inget hellre än att möta din blick och bosätta sig där

Men du har sedan länge suddat ut mig.

tänk att något så hastigt nedklottrat blev så rätt.
Jag har återupptäckt Amy W. det är henne man skall lyssna på när man känner sig nedstämd, så är det bara.
Jag skriver mer senare. någon dag. någon gång. då jag kan få fram orden.

hejdå